Exhibition
Konsthallen, Bohusläns Museum 22 March to
Utställningstext
Anna van der Vliet
I utställningen Spår förvandlar Amanda Almvide konsthallen till en plats för avtryck, rörelse och gemensamt bildskapande. Med utgångspunkt i Bohusläns arkeologiska landskap – hällristningar, maritima ristningar och lämningar – undersöker hon vad det innebär att lämna spår och önskar väcka reflektion kring betydelsen av samtidens tecken och föremål i framtiden.
Utställningen består av flera sammanlänkande verk. En samling betongreliefer bär avtryck av föremål som förskolebarn har valt ut och pressat i lera – vardagliga ting som här blir bevarade som ett gemensamt arkiv av minnen. Ett monumentalt textilarbete samlar symboler skapade av elever på temat ”tillsammans”. Deras tecken rör sig mellan personliga markeringar och kollektiva bildspråk, i dialog med historiska ristningar och dagens symboler.
I konsthallen breder en cirkulär sandinstallation ut sig. Här bjuds besökare in att lämna egna spår. Linjer uppstår och suddas ut. Gesten är tillfällig, men handlingen gemensam.
Genom att förena arkeologiskt tänkande med lekens undersökande praktik skapar Amanda Almvide en rumslig helhet där dåtid, nutid och framtid möts. Spår synliggör människans grundläggande impuls att markera sin närvaro – och påminner oss om att varje avtryck, hur litet det än är, bär på en historia.
//
Exhibition text:
The exhibition comprises several interconnected works. A collection of concrete reliefs bears the imprints of objects selected by preschool children and pressed into clay, everyday items preserved here as a shared archive of memories. A textile piece brings together symbols created by students on the theme of "togetherness." Their marks range from personal gestures to collective imagery, engaging in a dialogue with historical carvings and contemporary symbols.
A circular sand installation spreads across the gallery space, inviting visitors to leave their own traces. Lines appear and are erased; the gesture is fleeting, yet the act is shared.
By combining archaeological practice with the exploratory nature of play, Amanda Almvide creates a spatial whole where past, present, and future converge. These traces make visible the fundamental human impulse to mark one’s presence—reminding us that every imprint, however small, carries a story.